Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Åbo slott

Brev skrivna i Åbo slott i kronologisk ordning

Brev som nämner Åbo slott i kronologisk ordning

Stockholm, onsdags morgon. (d. 1sta nov.) 1876. (ombord på Constantin.) 1 november 1876
I Åbo hade Edelfelt i snöstorm fått åka ända ned till slottet med sina saker; den fulle istwoschiken [izvoztjik – hyrkusk] protesterade mot att åka ända fram i "ett sådant Herrans väder"; ångbåten Constantin stannade vid Slottsfjärden och kom inte upp i ån; vid ångbåtskontoret kunde de inte meddela när Constantin skulle anlända och avgå; Edelfelt måste därför springa varje halvtimme till kontoret och höra sig för om ångbåten hade kommit, däremellan uppehöll han sig på Rettikan och Societetshuset.
Åbo, d. Torsdag. hos grefvinnan Gustafva Essen. kl. 6. e.m. 11 oktober 1877
Gustaf Philip Armfelt var sjuk, men ville ändå följa med till aptekar Arvidson och kyrkan; Edelfelt ville snabbt komma till kyrkan och slottet och led därför av Gustaf Philips och Bos (Berndt Otto Schaumans) prat hos aptekar Arvidson; slutligen kom kyrkvaktmästaren med nycklarna.
Vid slottet måste aptekar Arvidsson och Edelfelt vänta en timme på slottsfogden med nycklarna; de kom inte in i katolska kyrkan, som nu användes som kronomagasin; Edelfelt var uppe i det gamla slottet och på den innersta borggården; där fanns ypperliga miljöer för studier till andra tavlor, men inte till den som han för tillfället har i tankarna.
Den nuvarande slottskyrkan är tråkig och grundligt förstörd av våra tiders arkitekter; Edelfelt upptäckte bara några valv här och där i trapporna; byggnaden är uppförd i en primitiv stil som påminner om de så kallade Cyklopbyggnaderna i Grekland.
Alexandra Edelfelt får färska hälsningar från Georg Philip Armfelt; Edelfelt saknar familjen, det är alltid svårt under de första dagarna efter att de skilts åt; Edelfelt är åtminstone nöjd över att ha fått se griftvalven i Åbo, även om där, liksom i slottet, var mindre än väntat att göra; han sänder kyssar till Anni och Butti (Berta) Edelfelt.
Paris d. 28 nov 77 28 november 1877
Det är ledsamt att Edelfelt inte fick komma in i det gamla magasinet (kyrkan) i Åbo slott; det är odrägligt att måla arkitekturen de chic [på fri hand]; Edelfelt tar farväl av Alexandra Edelfelt med "à un de ces jours!" [vi återkommer om någon dag!].
Paris, torsdag d. 6 Dec. 1877 6 december 1877
Edelfelt har infört en vågad idé som är bra för kompositionen, men det är inte sagt att den är historisk; för att fylla ett hörn har han lagt dit ett rökelsekar som Carl IX i hettan har vält omkull; han tänker sig att Klas Fleming som var Sigismunds förtrogna kunde ha något kvar av den "katolska ståten"; Gabriel Rein skriver visserligen att de katolska symbolerna avskaffades i Åbo domkyrka redan på 1540-talet, men kanske de kunde finnas kvar i slottskapellet; röken skulle täcka några tråkiga linjer och bilda en nödvändig ljusfläck; tavlan blir 2 meter på längden och 1 1/2 meter på höjden; den största figuren, Ebba Stenbock blir 1 meter lång; duken kommer att kosta ca 60 mark.
Paris d. 8 febr. 78 8 mars 1878
Följande dag skall Edelfelt till Gustave Courtois och låna en broderad sidendyna åt salig Claës Fleming; han är klädd i gul sidendräkt, spetskrage, silkesskor och gult sidentäcke som hertig Carl just skrynklat till; Edelfelt såg tre-fyra lik svepta i gult i Åbo gravvalv; Jules Bastiens råd att smutsa ned hertigens kostym var mycket gott; Morbror Gustaf Brandt får sin officer, han kommer att stå bakom kistlocket, som hålls av en soldat och slottssmeden; officeren har mörkblå kappa med Sveriges vapen på [illustration: svensk officer från 1500-talet]; Edelfelt har sett denna kostym på en gravyr från 1580, men hade hertig Carl rätt att låta sitt folk bära Svea rikes vapen?; på kistan finns Flemingska och Stenbockska vapnen och IHS på huvudändan; på golvet har han lust att sätta en gravsten för att bryta färgen; Edelfelt tror visserligen inte att någon blivit begravd i Åbo slottskyrka, men kanske det har funnits tomma gravar, kenotafier; vilken fähund till slottssyssloman som inte släppte in Edelfelt i den så kallade "katolska kyrkan" i slottet; Åboborna har lika mycket reda på Persepolis ruiner som på det inre av slottet; Johan III hade redan huserat på slottet och han älskade prakt samt spelade självständig furste.
Tisdagen d. 23 april 78 23 april 1878
Edelfelt lämnade en ny text till tavlan till Monsieur Buon; han har frångått Charles Grandmougins gammalfranska; Henri Dutschold som är "le bon sense" [det sunda förnuftet] sade att Edelfelt inte skulle vara fånig, utan helt enkelt översätta några rader som förklarar ämnet, men inte anstränga sig för att göra litteratur – hans tavla behöver inget sådant; Edelfelt skriver därför "Le Duc Charles (Charles IX de Suède) insultant le cadavre de son ennemi Fleming. 1597" [Hertig Karl (Karl IX av Sverige) skymfande sin fiende Flemings lik. 1597] och har översatt ett stycker ur Gabriel Reins historia där hertig Karl på Åbo slott drar likets skägg och säger att om han ännu vore i liv skulle hans huvud inte sitta lugnt på hans axlar, varpå Klas Flemings änka Ebba Stenbock svarar att Hans Höghet aldrig skulle ha kommit in om hennes Herre fortfarande levde.
Madrid, söndag d. 8 Maj 1881 8 maj 1881
Och tusen, tusen legender; mohrer och wisigother och spanjorer fylla dessa gamla gator och den åldriga staden får i månskenet ett lif och en betydelse som endast den invigde får bevittna Den sista aftonen i Toledo promenerade vi omkring Alcazar (som något likna Åbo slott ...
Paris, tisdag 12 mars 1895 12 mars 1895
Icke destomindre har jag troget hållits vid mitt arbete både i går och i dag. Jag har gjort en alldeles ny, och som jag tycker tusen gånger bättre Per Brahe skizz. Denna föreställer det ögonblick då han och biskopen, professorerna och adeln gå ombord på galejan förtöjd utanför Åbo slott. Man ser hela inloppet till Åbo och kyrkan i bakgrunden. – Det blir mycket mera omvexling i denna. – I midten på landningsbryggan Per Brahe, som åtföljs af "6 krigsofurstar" med hallebarder. – En god idé, tycker jag, är att låta en vapenhärold i de finska färgerna med Finlands vapen på bröstet komma emot honom och be honom stiga ombord. – Ombord är redan adeln, de som bära insignierna och en rikshärold med svenska vapnet. Hela landningsbryggan (tecknad efter naturen i Åbo för ett år sedan kommer att göra en briljant effekt och samla kompositionen. Jag är på godt humör som då man får och fått en god idé, och bara brinner af ifver att få den fixerad på duken. Folkmassan som klättrar sig upp på slottsmuren, på kullen kommer också här att spela en mycket större rol. Jag har bondpojkar, borgare från Åbo studiosi som hurra – Jag tror det skall bli bra. Skizzen är hållen i tegelrödt, blågrönt blekgult; ingenting helsvart och ingenting helhvitt – men salen måste målas om helhvit, ty derpå är skizzen beräknad.