Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Albert Edelfelt

är en av Finlands genom tiderna mest framstående bildkonstnärer. I den här utgåvan finns de brev som Edelfelt skrev till sin mor Alexandra Edelfelt under åren 1867−1901. Breven är ett fönster in i den finländska konstens guldålder, och in i det sena 1800-talets finländska, nordiska och europeiska kulturhistoria. Målet med utgåvan är samtidigt att erbjuda en aldrig förut skådad rekonstruktion av Edelfelts konstnärskap, både i text och i bild. Syftet med utgåvan är att göra breven, som har fått Unescos nationella världsminnesstatus, tillgängliga för forskare inom olika discipliner, för museer, undervisning och alla intresserade. De 1310 breven är transkriberade i sin helhet med hjälp av Transkribus, och 232 av dem har översatts till finska av Sirpa Kähkönen. De har tidigare publicerats i boken Niin kutsuttu sydämeni – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901 (utgivna av Anna Kortelainen, Otava 2001). I den här webbutgåvan hittar du också en omfattande samling bilder av Edelfelts konstverk och skisser som publiceras i samarbete med Finlands Nationalgalleri.

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

I ett brev med rubriken Frankfurt 19 januari 1891 skriver Albert Edelfelt om verket Alternativt tävlingsförslag till utsmyckning av de tre mellersta väggfälten i Helsingfors universitets solennitetssal. Innehållet sammanfattas så här.

Först gingo vi till Göthehuset, som ligger alldeles invid. kölden var bister -13° och gråväder – och huset absolut oeldadt. Det kommer så litet främlingar den här tiden, och på tre dagar hade der ej varit en käft, menade föraren, således lönade det sig ej att elda. Detta iskalla källaraktiga förtog något intrycket, ledsamt nog. Emellertid skall jag vid tillfälle komma hit igen någongång vid bättre väder, för att rigtigt lifligt få fram den stämning som jag nu endast anade. Huset är naturligtvis rysligt roligt att se, utom att det är så sobert 1700 taliskt till sin inredning – något af stämningen som jag velat ha fram i mitt aurora förbund. – Trappan som förde upp till den franska officerens rum – dennes skåp, och mest af allt Göthes barn dockteater som han talat så mycket om, minnen från hans mor, hennes möbler, husgeråd, kläder allt detta röde mig obeskrifligt – Sjelfva rummen hade någonting af Othmanska våningen i Borgå – samma storlek på rummen låga i taket, ljust, stelt möblerade.

I samband med konstverket nämns dessutom personerna Ellan de la Chapelle, Johann Wolfgang von Goethe, Alina Johanna Othman, Ivar Othman.

Läs mera
Alternativt tävlingsförslag till utsmyckning av de tre mellersta väggfälten i Helsingfors universitets solennitetssal

Gilla oss på Facebook