är en av Finlands genom tiderna mest framstående bildkonstnärer. I den här utgåvan finns de brev som Edelfelt skrev till sin mor Alexandra Edelfelt under åren 1867−1901. Breven är ett fönster in i den finländska konstens guldålder, och in i det sena 1800-talets finländska, nordiska och europeiska kulturhistoria. Målet med utgåvan är samtidigt att erbjuda en aldrig förut skådad rekonstruktion av Edelfelts konstnärskap, både i text och i bild. Syftet med utgåvan är att göra breven, som har fått Unescos nationella världsminnesstatus, tillgängliga för forskare inom olika discipliner, för museer, undervisning och alla intresserade. De 1310 breven är transkriberade i sin helhet med hjälp av Transkribus, och 232 av dem har översatts till finska av Sirpa Kähkönen. De har tidigare publicerats i boken Niin kutsuttu sydämeni – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen 1873–1901 (utgivna av Anna Kortelainen, Otava 2001). I den här webbutgåvan hittar du också en omfattande samling bilder av Edelfelts konstverk och skisser som publiceras i samarbete med Finlands Nationalgalleri.
Albert Edelfelt (1854−1905) berättar i breven om sitt arbete, dagens aktualiteter och människorna han mötte under sina vistelser i Europas metropoler, under resor i Spanien och på Rivieran och hemma i Haiko och i Helsingfors. Genom breven möter vi flera av det sena 1800-talets stora frågor och ser Albert Edelfelt i olika roller.
Originalbreven är skannade och transkriberade. De publiceras dessutom med referat av innehållet. Du kan göra sökningar på konstverk, personer och platser i breven. Dessutom har varje brev försetts med sökord om de ämnen som Edelfelt behandlar.
I samarbete med Nationalgalleriet erbjuder denna webbutgåva en stor samling av Albert Edelfelts konstverk och skisser. Konstverken och breven kan här för första gången i stor skala studeras parallellt. Konstverkens tillblivelse kan i många fall ses i form av olika på varandra följande skisser samtidigt som processen skildras i ord i många brev.
Systrarna Berta och Annie Edelfelt donerade brevsamlingen 1935 till Svenska litteratursällskapet i Finland där den ingår i det Edelfeltska släktarkivet med signum SLSA 367. Breven har digitaliserats 2010–2011 och publiceras från och med hösten 2014 i denna digitala brev- och konstutgåva.
Samtliga brev från Albert Edelfelt till Alexandra Edelfelt i Svenska litteratursällskapet ägo har skannats och lagts ut på den nationella sökportalen för bibliotek, arkiv och museer, Finna. Alla brev kan läsas i Finna, men portalen ger inte fulltextversioner, referat eller möjligheter till innehållssökningar.
Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
Edelfelt har blivit uppflyttad till naturklassen, "klas van het levend model", enseignement superieur, konstakademiens högsta avdelning; Polydore Beaufaux hade skarpt kritiserat Edelfelts sista teckning i antiken, men verkade nöjd med Edelfelts arbeten i naturklassen, allt har hittills gått bättre än väntat; Nicaise de Keyser sade att kompositionen i svartkrita var bra; Jozef Geefs tyckte inte om Edelfelts huvud med mördartema, en tjock spansk riddare med skurkaktigt utseende; flera hade valt Judas Iskariot som motiv; alla skrattade hjärtlöst åt Monsieur John Jamessons huvud.
Antikstudier